Mittemot norra sidan av katedralen, på Via Vittorio Emanuele, ockuperar kyrkan St. Agatha Abbey, och dess ex -klosterbilaga (nu ägt av kommunen) ett helt kvarter.

Fasadens mjuka tyg, samlad i rytmiska mjuka vågor, uppmärksammar sig själv som annars skulle bli distraherad av de andra barockelementen i katedralen, elefantens fontän och kommunens hall.

Den byggnad vi ser idag vilar på ruinerna av den forntida kyrkan och klostret, tillägnad 1620 till St. Agatha av Erasmo Cicala och förstörde senare jordbävningen 1693.